Det var en kväll nu i juli. Varm fast det nyss kommit en regnskur. I Sjöstugan belägen i en hundra meter lång utförsbacke pågick årsmötet i ett hemligt sällskap i knytisform. Jag som seniormedlem låg på soffan med min kattunge på magen och en alltför tung bok balanserande på karmen alltmedan jag samlade kraft för att ta mig ner till festen. Med en hjälpande arm gick det fint och jag fick plats på kortsidan av bordet närmast dörren. 

Nya i sällskapet var en liten gosse och hans pappa, tredje generationen tar plats nu. När jag förstod att den unga pappan jobbade med bistånd berättade jag att min vän, en kvinna på 75 år, som ung varit volontär med Svalorna i Indien. Varför gjorde jag det? Ville jag påskina att han som Sida-byråkrat borde känna sig sämre än idealisterna i Svalorna?  Sällskapet har alltid ett tema, ibland något så prosaiskt som fotvård men ikväll var det hjärtat. En efter en reste sig och anknöt till temat. En som studerat arabiska tog fasta på själva ordet hjärta och utvecklade det. En annan visade stället där pacemakern stoppats in. Någon bar fram en kärleksförklaring och de från Västkusten kommande sjöng med Sonja Hedenbratt ”Låt hjärtat va me”. Något skulle väl även jag bidra med innan jag tidigt bröt upp. Mina barn som märkt min uppgivenhet och förtvivlan över mössens framfart under vintern hade kommit med en liten kisse som visade goda jaktinstinkter. Flugor än så länge. Där hade deras hjärtan talat och mitt var nu fullt av tacksamhet.

Jag avslutade med att be sällskapet tänka ut någon ny president till republiken och gärna även en ny landshövding. Evert Ljusberg lät undslippa sig förra året att han såg presidentämbetet som stärkande för hans varumärke som artist. Det gillade inte jag men var ensam i sällskapet med den åsikten. 

På Facebook förekommer konstiga klickmöjligheter och jag hade på frågan ”Vilken poet är du?” fått svaret Bob Hansson. Alltså lystrade jag när jag på morgonen hörde honom i ”Allvarligt talat” säga att det inte alls är sant att snällhet är en underskattad egenskap. Det är en myt, sa Bob. Det är inte cynikerna som får makt utan de som kan samarbeta. Det undrar jag och tänkte att i så fall måste Trump vara ett undantag. Sista frågan handlade om vad som är normalt. Helt enkelt det som de flesta gör och tänker, summerade Bob. Då är man på den säkra sidan. Att flytta gränserna i det normala måste väl vara bra? Inte säkert. Att normalisera sverigedemokraternas åsikter, som skett nu, är inte det.

Text & Foto Britt Jakobsson

”Här kommer lite bilder du får välja på. Nu har det gått över 1000 öringar i fisktrappan. De tror det blir rekord av fisk som går upp i trappan. Det är ovanlig lite vatten i Dammån i  år. Något hjortronår är det inte. Jag fick jobba på bra för att få till några kilo.”

Hälsningar från fotografen Lennart Dannelind

Mailet ovan kom från Lennart. Lite text med fina bilder. Oerhört roligt att få använda Lennarts fina bilder. Den här gången så blev det en artikel runt hans bilder; 1. Drommen där han förmodligen letade hjortron, bilder från en av Hallenbygdens förnämsta turistattraktioner, 2. laxtrappan. Roger Staf väger, mäter öringarna som fastnat där. Släpper sedan förbi fiskarna så att dom kommer vidare för att till sist komma till den lekplats där de själva är födda!

Här är ett reportage om fisktrappan från 2015, signerat Björn Dahlfors
Foto Anna Persson 
”Längre, tyngre men färre firrar, så kan sommaren vid Dammåns fisktrappa sammanfattas. Fisktrappan i Dammån är nu stängd för säsongen och mätningarna har sammanställts. Totalt vandrade det 901 Dammåöringar genom trappan, det är drygt 300 färre än ifjol.

– Det är naturliga variationer och man kan inte räkna med att det ska bli fler och fler fiskar för varje år som går. Antalet som passerar beror på många olika faktorer så som vattenstånd, temperatur och annat. Glädjande är att både medellängden och medelvikten har ökat vilket betyder att det finns fler stora fiskar, säger Roger Staf som är en av de som är engagerade i tömning, vägning och inrapportering vid Dammåns Fisktrappa.

– En annan positiv nyhet är att det finns gott om smolt, eller yngel, ovanför trappan. Fiskerienheten på Länsstyrelsen i Härnösand har genom elfiske kunnat konstatera att det både i år och ifjol fanns mycket smolt vilket betyder att återväxten ser bra ut, fortsätter Staf.

Mätningarna vid Dammåns fisketrappa har pågått sedan 1950 då fiskevårdsföreningen tog över fisktrappan som funnits där sedan kraftstationen invigdes 1912. I fjol slogs alla tiders rekord sett till hur många fiskar som passerar. Under mätperioden passerade det 1 205 fiskar.

– Alla fiskar som passerar och räknas är Dammåöringar, de vandrar tillbaka till de vattnen där de själva föddes för att nu reproducera sig, berättar Roger Staf.

Mätserien vid landets enda manuellt tömda fisktrappa är unik och det skådespel som dagligen utspelar sig vid tömningen är något som lockar många turister. Antal besökare 2015: 2 538 personer (rekord 3 658 från 2007).

– Antalet besökare ligger på runt 2 500 personer varje år, det är både svenska och utländska turister, unga som gamla. De kommer för beskåda när fiskarna vägs, mäts och könsbestäms. Vi berättar också om fiskens vandring från Storsjön och upp genom Dammån, säger Roger och fortsätter.

– Vissa eftermiddagar hade vi uppemot 70 besökare samtidigt och då var det trångt.

Han berättar också att många av de utländska turisterna är väldigt fascinerade över att det är vild fisk som visas upp.”

”Fakta | Fisktrappan 2015 Fiskar som passade: 901 stycken (rekord 1 205 från 2014).Medelvikt 1,61 kilo, Medellängd 55,05 centimeter Största fisk: 6 kilo, vägdes in den 5 juli.”

Summering av dagens blogg; underbart att jag har vänner som vill hjälpa mig att hålla igång min blogg. Fotograf Lennart Dannelind som skickar fina bilder, Emelie Berg och Anna Persson tidigare arbetskamrater,  som gillar och delar det jag skriver, Roger Staf som ställde upp på en intervju och berättade lite om fisktrappan i Dammån. Och tack alla ni som läser min blogg!  

Roger berättade att fisktrappan är fortsatt en populär turistattraktion och det är många som samlas vid tömningarna i trappan (två gånger om dagen).

Den största öringen som har gått genom trappan i år 2019 vägde 6,2 kilo! Antalet är på väg mot rekordsiffror; hittills, den 11/8, har 1126 stycken gått igenom trappan, enligt chefen för tömningen Roger Staf.

Foto Anna Persson

Text Kent Livendahl & Björn Dahlfors
Foto Lennart Dannelind & Anna Persson

Foto Anna Persson

Foto Lennart Dannelind

Foto Lennart Dannelind

Foto Lennart Dannelind