Detta är del två av den härliga dagsturen Elisabet och undertecknad gjorde nyligen. Det hände så mycket så att det var svårt att göra alla händelser rättvisa med en enda artikel. Efter att ha träffat Anna Klea for vi direkt till glassbaren i Bräcke. Där väntade god glass som lunch

Här visar Elisabet sin lunch 

En macka och sedan en trekulors efterrätt var mitt lunchval

För säkerhets skull tog jag en god macka först och sedan en trekulors glass till efterrätt! Mycket gott!

De kan verkligen göra god glass men lokalen var inte rolig, precis innanför dörren hade någon lämnat städmaterial och en hel del annat ”skrot” som absolut inte förhöjde stämningen hos oss gäster! Om detta var en tillfällighet vet jag inte men det var inte trevligt. En toa, samma för gäster och personal.

Toadörren

Dessutom var inte toan städad nyligen, kan man säga! Ja lokalen och dess innehåll var dåligt skött! Inga fler besök på Glassbaren i Bräcke.  Nu har jag gnällt färdigt!

Mätta men lite besvikna lämnade vi Bräcke. Nu slog nostalgin till! Att sitta bredvid sin hustru och samtala om tider från förr lockar gärna fram nostalgiska tankar! Först föreslog hustrun att vi skulle kolla på huset i Fjällsta där Elisabets mormor, morfar och sedermera moster bodde. Nu är det Elisabets kusiner Stig och Helen Hedström,syskon, som sköter om det fina stället.

Väl omskött stuga i Fjällsta

Vi fortsatte hemåt, mot Östersund. Nu kom det ytterligare ett förslag från Elisabet.
”Kan vi åka ner till sommarstugeområdet i Grytan, som det var under min uppväxt? Jag var ofta där på somrarna då min pappa hade sommarstuga där, nere vid Brunfloviken. Har försökt förut men lyckades inte komma ända ner till sjön.”

Brunfloviken, en del av Storsjön

Klart vi provade och nu gick det jättebra! Där träffade vi på två bröder, Mats och lillebror Rune som Elisabet lekte med när de alla var små. De stod ute på Runes gård, som om de visste att Elisabet skulle komma?!

Rune och Mats, två bröder som Elisabet lekte med som liten på sommarloven

Hon kände genast igen dem och kramkalas uppstod. Så småningom blev vi inbjudna på fika till Rune och frun Eva. Fantastiskt att de tre vännerna kände igen varandra efter så många år. Vid närmare eftertanke blev det drygt 50 år sedan!  

Efter denna trevliga eftermiddag fortsatte vi till Östersund och åt middag med sonen Olov. Då dyker Annelie Engström upp och blir själaglad över att få se oss.

Anneli Engström flankerad av Elisabet och Olov

Hon kastar sig av cykeln och nu uppstår ett nytt kramkalas! Annelie är en före detta arbetskamrat till oss alla tre! Kul att hon också dök upp denna nostalgiska dag. Det blev ett lyckat avslut på dagen och artikeln!

Text & Foto Kent Livendahl

Foto Elisabet Livendahl