Här presenterar jag en artikel från den tiden då vår pappers-lokaltidning var i sin krafts dagar!

Artikelförfattaren Richard Öhman har tyvärr gått ur tiden, liksom tidningen. Författaren och fiskeexperten Richard Öhman var född i Vindeln vid den brusande Vindelälven. I sin morbrors laxodling växte fiskeintresset fram. Det intresset och utbildningen i Göteborg gjorde att han kom att ägna sig professionellt åt fiskevård, fisketillsyn mm. Han hade vissa föreningsuppdrag, bl.a inom Dammåns och Håckrens fiskevårdsområde. Några skrifter deltog han också i, och stod för merparten av text, bilder och redigering i  exempelvis: ”Dammån-ett populärt storöringsvatten”, ”Håckrenmagasinet-före och efter dämningen”,  och ”Ågårdarna-från 1400-tal till nutid”. Dessa uppgifter är hämtade ur webbsidan www.fisherguide.com. /Kent Livendahl

Minnen från kulturåret 2000
Människa lever inte allenast av bröd, hon behöver även skådespel, heter det i en gammal sentens. Det stämmer också bra för vår tid. Skådespel eller i vid mening kultur, kommer att bakas in i kommunens hälsoplaner om Nationella folkhälsokommitténs förslag blir verklighet. Kulturens roll för hälsan nämns i flera sammanhang i utredningen, men behandlas främst under delmålet ”Stödjande sociala miljöer”.

Med den inställningen måste landstinget och kommunerna jämställa de kulturella anslagen med andra bidrag som syftar mot ökad folkhälsa. Vilket i sin tur stimulerar till ökad aktivitet hos utövarna.

Men vi ska inte glömma bygdens egna musikanter. Gunnel Lundholm och sonen Karl-Gustaf bjöd tillsammans med ”Svänggänget” på skön sommarmusik i kyrkan. Senare  inbjöd Olle och Jan Hemmingsson, samt Bengt-Erik Norlén Oviken, till en äkta nostalgikväll i Gärdsta missionshus.
Buskspelet efteråt i Gammalgården blev pricken över i:et.

Så hörde vi Jämtländska ungdomsorkestern, Hallen/Ovikens Manskörer och dragspelaren Bengan Jansson med följeslagare en helkväll på Hallgården. Oförglömligt. Det var då Willy Granlöv tog det definintiva steget över till stå-upp-komikerrollen.

Ingen ska påstå att vi lider brist på kulturyttringar här i Hallenbygden. En personlig summering av förra årets utbud visar på ett brett spektrum, det kan till och med vara svårt att hänga med på allt som bjuds, åtminstone under julmånaden, och i juli!

För egen del minns jag den stora ryska veterankörens besök som en av höjdarna. Att bli delaktig av den sångarglädje som dessa damer och herrar – rikt medaljprydda – från staden Kaluga, visade i kyrkan, glömmer vi som var där inte i första taget. Inte heller den repertoar av välkända ryska sånger och marscher, blandat  med en och annan finstämd folkvisa. Den kvinnliga dirigenten var lika sprallig som den yppersta gympaledare.

Kyrkan är ofta platsen för högklassig sång och musik. Som när Hallen/Marby-kören i början av decembergästades av operasångaren och inspiratören Per Waldtheim. Den kombinationen ser vi gärna mer av.

Nämnas bör också den underhållning som våra fjällanläggningar lockar med och musikturerna på Ångaren Östersund. Eller för den delen det rika utbudet i Oviksbygden. Exempelvis sommarens konsert med Peterson-Bergerorkestern, förstärkt med Sonny Walentin och Peter Harryson i Gräftåvallens flyghangar en skön sommarkväll. Ivrigt ackompanjerad av en irriterande gråsparv under takåsarna.
-Tur att det inte är en gök, kommenterade Harrysson.

Men den jämtländska musiksommaren upplevde jag ändå vackrast en stilla och varm julikväll vid Hallens kyrka. Det var då kaukning och toner från fiol flödade ut från kyrkbacken över Storsjöns blanka yta och fick svar från paret ute i fiskebåten . Den stämningen och efterföljande konsert med Jauringsextetten satte guldkant på mittkulturår i Hallenbygden.

Text och Foto Richard Öhman