Funderade när jag satt ute med en sax och snoppade krusbär; kan man skriva om krusbär till bloggen, räcker det som ämne? Ja då! När jag hade snoppat några dagar, så kom denna artikel till! När bären är snoppade kan de tex användas till sylt och kräm. I rättvisans namn är det Elisabet som plockat bären, iförd full riddarutrustning och med vapen i form av en bärplockare till hands, och sedan tillverkat både sylt och kräm. Jag har bara hjälpt till att snoppa skörden.

Krusbär är namnet både på en buske och dess bär som är ätliga och goda. Busken Krusbär odlas för bärens skull. Bären kallas även för Stickelbär. Krusbär tillhör familjen Vinbärssläktet

Som jag redan berättat kan man göra både sylt och kräm av bären. Vi hade bara en buske, som blev delad i två 1985 när vi hade översvämning. Han som körde grävmaskin för att hjälpa till med att hindra katastrofen gick rätt igenom busken med sin maskin varpå busken blev tvådelad! Nu 2019 har de återigen blivit en, de har vuxit ihop!

I år var Krusbärsbusken överfull med bär. Även vinbärsbuskarna var överfulla med bär. Ett bra år för trädgårdsbär således!

En dikt om krusbär
”Krusbär finns i många färger: gröna, gula, röda – en del med glatta skal, andra med håriga.
Vem är väl den på jordens vida rymd, som njutit
smaken av krusbär och av stora söta stickelbär
och som härvid ej ropar ut:
jag har aldrig smakat maken!
Mot det en skeppslast dumma apelsiner intet är.
Själv pomeranser
jag föga anser.
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad visa kan Amerika?
Vad Asien, vad allt Europa?
Jag trotsar öppet alltihopa.
Men Skandinavien – det är alladar!
Blott Sverige svenska krusbär har. ”

Carl Jonas Love Almqvist, född 1793 i Stockholm, död 1866 i Bremen, diktade detta.

Lyssnade på Bo Strömstedt i SVTs öppna arkiv där han bla berättade om Carl Jonas Love Almqvist.
Spännande att få veta att Almqvist mer eller mindre tvingades på flykt till Amerika. Han var anklagad för att ha förskingrat, orsakat av en  ockrare, eller procentare som de också kallades. Dessutom flydde han undan rättvisan som jagade honom anklagad för att ha försökt mörda nyss nämnda ockrare. I hela 14 år var han ensam i Amerika och längtade hem och skrev under de åren både prosa och poesi. Till slut flydde han till Bremen och dog av ålderssvaghet och fick en fattigmans begravning. Tack vare sin dotter blev mycket av hans poesi och prosa räddat. Hon fick reda på att han var sjuk och hade kommit Bremen, skyndade dit, men hann inte fram utan pappa Love dog innan hon kom fram. Där tvingade hon, mer eller mindre, begravningsentreprenören att gräva upp sin pappa så att hon kunde rädda hans skrifter som han hade med sig i graven.

Text & Foto Kent Livendahl

Foto Elisabet Livendahl

Busken

Plockat

Oerhört god krusbärskräm

Färdig god sylt

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kanske varmaste midsommaren mannaminne? Då gjorde Elisabet och jag en utflykt till Hara brygga, ett underbart ställe för sol och bad vid Storsjön.   Fika billigt och gott visste vi att man kan göra där, vi har varit där förut. En extra krydda som...

    Britt Jakobsson recenserar   Alla som hyllar Darwin och evolutionen, hur kan ni tro att den västerländska människan är slutmålet och ha högmodet att kalla oss homo sapiens, den visa människan? Troligare är att utvecklingen går mot högre in...

  Detta är skribentens katt som ofta vill sitta i Britts knä, och är en hejare att hålla huset rent från råttor och andra gnagare!    … diktade Werner Aspenström. Ja, de håller på för fullt men problemen är svårlösta. Kan en stark k...

    Kenta med sin exra påse på vänster ben     Låter inte helt kul, eller hur. Med en mycket värkande, infekterad och svullen njure skjutsade hustrun in mig till lasarettet med stigande feber och sänka. Tyvärr är inte min vänstra njure ...

I det senaste numret av Bygdebladet (som enligt HBIS styrelse skulle bli så bra) får vi veta att det också ska läggas ner i juni 2020.(Detta förstod flera av oss arbetare direkt, men fick veta att vi inte förstod föreningens bästa) Enligt min mening ...