När jag går min dagliga promenad, ledsagad av min rullator eller mina två gång-stavar träffar jag alltid på folk i byn. Då växlar vi alltid några ord…ofta blir det om väder och vind. Men någon gång träffar jag på någon som jag inte har sett på länge; då blir alltid första frågan: Vad gör du nu förtiden?

Som många känner till har Tomas Ledin skrivit en sång som börjar just så. Då får man tankar om den folkkära artisten. Är inte han ursprungligen från Jämtland? Jo mycket riktigt; Wikipedia meddelar/ Ledin föddes i Östersund och växte under sina tidiga år upp i Rätan (Nederhögen) och sedan i Hölö utanför Södertälje, innan hans familj slutligen slog sig ned i Sandviken i början på 60-talet. Sina tidiga barndomssomrar tillbringade han också i Ådalen, hos sina farföräldrar. Hans far, Folke Ledin (född 1926 i Strömnäs) var rektor och modern, Margareta, (född Moberg 1927 i Mogata) var förskollärare; familjen omfattade även två yngre systrar. Båda föräldrarna fick som den första i sin släkt utbildning, och han har talat om de klassresor som gjorts i hans släkt. Han var en tid utbytesstudent i USA och när han återvände till Sverige vägrade han som motståndare till det pågående vietnamkriget göra värnplikt och fick så småningom frisedel.

Ibland träffar jag mina forna arbetskamrater på Allhuset, Birgitta Andersson, Emelie Berg, Anna Persson och barnboksbibliotekarien Camilla Stoll.

Ofta träffar jag sonen Olov med sin dotter Lovisa (14 år)  eller vår yngsta dotter Lina med sina två tvillingdöttrar Astrid och Elsa, nu hela fem år! Men Hustrun Elisabet och jag har två vuxna barn till; äldsta dottern Sara med sin familj, maken Erik och deras tre barn, Jesper 16, Lukas 14 och Linnea 8 år. Vårt näst äldsta barn heter Emma med maken Micke och deras barn tvillingflickorna Maria och Johanna 8 och deras yngsta Amanda 5år.

Om man då räknar antalet barnbarn så blir det allt som allt nio stycken! Det är familjen (klanen) man lever för plus några vänner och trevliga, hjälpsamma grannar. Nyss var våra vänner Stig och Ulla  på besök och åt middag med oss. Elisabet hade gjort en utsökt köttgryta i så stor mängd att den räckte till åtta portioner. Resten, en försvarlig mängd ligger nu i frysen!!

Till efterrätt serverades det krusbärskräm och fruktsallad, dock inte i samma mängd som grytan. Vi upptäckte att det gick jättebra att blanda krusbärskräm och fruktsallad.

Idag sitter hustrun och jobbar med sitt julklappspussel som hon köpte själv.

Häromdagen ringde en barndomskamrat bara för att önska Gott Nytt År! Det första han sa efter det var just Vad gör du nuförtiden och därefter Hur mår du nu nuförtiden en ännu mer relevant fråga till en 71-åring som har haft stroke och cancer, he he ! Trots det så gör jag mitt bästa för att hänga med i detta livet så länge som möjligt.

Text & Foto Kent Livendahl

Det var i oktober 2017 som Dagens Nyheters reporter Matilda Gustavsson först hörde talas om mediemogulen Harvey Weinstein. På trettondagen 2020 startar rättegången mot honom.

Åtalet gäller två våldtäkter men han anklagas också för otaliga sexuella trakasserier under lång tid. Det blev en inspiration för henne att starta en undersökning om klubben Forum på Sigtunagatan i Stockholm som hade nära band till Svenska Akademien. ”Klubben” är också namnet på hennes reportagebok som jag nu skriver om. Weinsteins övergrepp diskuterades på redaktionen men ingen av de manliga reportrarna hade hört talas om några namn i svensk offentlighet. Det var före metoo men kvinnorna visste om några.

Det gick rykten om kulturlokalen Forum på Sigtunagatan men Matilda Gustavsson trodde att det handlade om utnyttjande av unga konstnärer för gratis- eller svartarbete, inte sexuella trakasserier, ett uttryck som knappt fanns. Hon letade fram en gammal intervju med ”Rasmus” som 2009 berättat om Jean-Claude Arnault gift med akademiledamoten och poeten Katarina Frostenson och de som kallades ”flickor” och flockades runt honom. Paret samarbetade med landets elit inom musik, bildkonst och litteratur. Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj var också där. Parets ambition var att uppnå en högre konstnärlighet genom att blanda de olika uttrycken. Katarina Frostenson inspirerades av målningar och skulpturer och bad konstnären Jan Håfström att få sova i hans ateljé för att komma fysiskt nära konsten. Håfström berättar för Matilda Gustavsson att det var speciellt att läsa dikterna Frostenson skrev utifrån hans konstverk. Andra konstnärer hade mindre positiva erfarenheter av samarbetet med poeten som erbjöds inträde i Svenska Akademien på stol nummer arton 1992. Jean-Claude Arnault håller i trådarna såväl i Forum som Akademien och hörs ofta säga ”Vet du inte vem jag är gift med?” Katarina Frostenson väljer ofta att läsa något hon skrivit istället för att uttala sig. Hon beskrevs i pressen som ”blek men skön” och den som skulle återskapa Akademiens förtroende efter Ekmans, Gyllenstens och Aspenströms avhopp. På Forum försvann flera konstnärers verk, vilket förklarades som ”inbrott” som aldrig klarades upp. Handlade det om pengar, fick konstnärer svaret: ”Här gäller andra lagar!” Om någon ifrågasatte Jean-Claude, oavsett på Forum eller i Akademien fick Katarina Frostenson ett raseriutbrott. Samma inställning har hon i sin bok ”K”. Jean-Claude är orättvist anklagad av ondskefulla och hysteriska kvinnor, megäror, som inte tål att några befinner sig på en upphöjd nivå. Horace Engdahl och Per Wästberg föreslog att han skulle få konstnärslön för sina insatser. I verkligheten fick Arnault avsevärda bidrag som användes till taxiresor och krogbesök med kvinnor. De som medverkade på Forum fick några hundralappar i ett kuvert eller arbetade helt gratis. Oegentligheterna på Forum och anklagelserna mot Arnault försökte Sara Danius klara upp genom en opartisk utredning, som Akademien i sin tur sopade under mattan och sparkade henne som ständig sekreterare. Nu är hon död och Svenska Akademien fortsätter att krisa genom konstiga uttalanden och märkligt och starkt ifrågasatt Nobelpris i litteratur 2019. Jean-Claude Arnault är för tillfället i fängelse men snart fri och utnjuter sin vän Horace Engdahls förtroende som gentleman och livsstilsförebild. Svenska Akademien vill fortsatt vara en sammanslutning av utvalda. Att önska sig en öppen utfrågning av hela Akademien är väl inte möjligt? De vill  fortsatt vara en upphöjd och hemlig institution.

Matilda Gustavsson undrade hur den dåvarande sekreteraren skulle reagera på den artikel hon publicerade i DN den 21 november 2017, där arton kvinnor anklagar Arnault för grova övergrepp, det som blev resultatet av hennes grävande journalistik, senare sammanfattat i ”Klubben”. Hur kan övergreppen och maktutövningen ha fått fortgå trots att många visste? Samma visa som med Weinstein.
De tilläts hålla på till dess att någon fick nog.   ”Klubben” är ett exempel på lysande litterär journalistik och vad metoo-rörelsen betyder vet man ännu inte.

Britt Jakobsson  Matilda Gustavsson   Klubben    En undersökning   Albert Bonniers Förlag