Den första oktober 2017 (obs en repris) var Elisabet och jag på en lunchkonsert som anordnades i gamla kyrkan i Östersund. Börje Jacobsson från Hallen är med i det eminenta nybildade bandet ”Saxmates” i vilket han spelar barytonsax.

Övriga i orkestern är: Leif Olsson Kapellmästare tenorsax och sopransax, Rolf Fjellström tenorsax och altsax, Tomas Persson altsax, Jörgen Andersson slagverk, Hans Lundhag bas, Peter Graa  gitarr.
Bandet har också en vokalissa som heter Maud Sparrman.

Nedan berättar Börje:
Bandets namn ”Saxmates” betyder saxkamrater. Det var Leif Olsson fd yrkesmusiker på Länsmusiken som startade bandet i början av 2016. Vi började repetera ute på Birka Folkhögskola våren 2016 tillsammans med några elever från Birka. Senare under 2016 kom Hans Lundhag med på bas så nu repar vi varje tisdag i hans källare i Östersund. Vi har väl inte så väldigt många spelningar men för 14 dagar sedan spelade vi för Kälarne Jazzclub. Om ca tre veckor ska vi spela in en demotape och vi har väl redan nu en del spelningar inbokade i början av nästa år.

Lunchkonserten ordnade Leif Olsson och den genomfördes i samarbete med Estrad Norr och Svenska Kyrkan. En trevlig företeelse med tanke på den rikliga publiktillströmningen. Arrangörerna var tvungna att sätta skyltar med texten FULLSATT eftersom man inte får ta in mer än 300 personer på grund av brandbestämmelser.

Bildtext: Börje i mitten med sin barytonsax

Text Kent Livendahl och Börje Jacobsson

Foto Kent Livendahl

För artonde (18) gången arrangerar Hbis trollingtävling med utgångspunkt från stora hamnen i Hallen.
I år har tävlingen SM-status och idag startade 63 ekipage. Det är som vanligt en mäktig syn när båtarna drar på för fullt, för att hinna först till den bästa fiskeplatserna.

Tidigare, på min tid då jag var anställd av Hbis , så hyrdes en helikopter som hovrade medan Gunnar Cogrell och Kent Livendahl satt med i helikoptern och filmade och tog bilder. Nu upplåter Micke Höglund sin stora drönare och filmar starten. Micke kommer också att redigera och släppa en film från starten. Lite mer ingående om hur det går till får jag återkomma till.

Nu fiskas det allt som allt tre dagar,  torsdag, fredag och lördag. Teamen levererar sin fångst varje dag, fiskarna mäts och räknas och på lördag koras en vinnare. För den som vill se fisken som visas upp för får komma till tälten när tävlingen blåses (skjuts) av på eftermiddagen.

Efter detta vidtar festligheterna och man kan äta, dricka, umgås och ha roligt!

Planen för mig är att följa tävlingarna på min blogg varsting.

Text och Foto Kent Livendahl

För nästa test av ett sommarcafé gjorde vi en tur till Hara brygga. Det var ganska länge sen vi var där.  Deras reklam; ”trotsa regnet och kom till oss och fika, rea på fikabrödet efter kl 19, fri klädsel och mysigt”. Allt detta lockade oss! Förresten, vilka frikostiga öppettider, alla dagar från 12 till 22! Den som gjorde denna reklam var en bekant till mig, Louise Olsson som bor i Hara.

Louise och hennes familj hade gjort färdigt sitt pass och behövde verkligen vila, berättade personalen som denna dag hade tagit över ruljangsen. Fr.o.m den dagen huserade i stället Maja, Beda och Hugo i caféet. Se ett av korten! Efter några recensioner kan man konstatera att det viktigaste av allt är hur personalen uppträder! Eftersom de som jobbar på såna små caféer tycker att det är roligt, är de oftast mycket trevliga och sociala; så var det här också och hittills har vi bara träffat på trevliga personer på sommarcaféerna vi har besökt!

Här var det goda hembakta kakor och bullar. För den som vill ha lite mer matigt fanns det stutar med olika pålägg att köpa. Kaffe, saft och läsk fanns till detta för en billig penning.

Vi fick även lite extra information av Maja, chef på caféet, som berättade att när det var bestämt att hon skulle ta över Törners i Östersund så gick det i konkurs, så där stod hon lite bedragen utan ett café. Nu är hennes funderingar hur hon ska göra, hyra en del av Törners eller försöka köpa inventarier och skaffa en annan lokal till dem?
Så nu blev det så länge ett sommarcafé i Hara. Men det drivs av flera lag så Maja Beda och Hugo är inte ensamma om driften.

Vi, Elisabet och jag, trivdes verkligen i detta café, så vi rekommenderar det varmt.

Bilderna visar också vilken härlig miljö man kommer till, alldeles vid Storsjön.

Text och Foto Kent Livendahl

Vi, Elisabet och jag har fortsatt och leta upp konserter, hembygdsföreningar och sommarcaféer som i juli månad ploppar upp som svampar i jorden. Den sista juni besökte vi Bergs hembygdsförening för att lyssna på en konsert med namnet som rubriken!
Det var Ingalill Wagelin som underhöll med  texter och visor av bl.a Allan Edvall, Barbro Hörberg, Magnus Uggla, Lill Lindfors (texter av Cato och Barlach), Karin Boye och Elsy Johansson. Hon ackompanjerades av Janne Hemmingsson på gitarr. Janne framträdde dessutom med ett eget nummer, ”Hello” komponerad av Lionel Richie. Janne, med den engelska låten i bakgrunden, direktöversatte låten till jamska på ett både stilfullt och komiskt sätt, vilket gick hem hos publiken.

Annars var konserten ett fantastiskt tvåmansjobb. Med Ingalills texter, berättande och Janne som ackompanjatör blev det en magisk upplevelse! Ingalill sjöng och läste dessa fina texter, vilka stundtals var väldigt långa. Detta utan en enda anteckning till hjälp! Man kunde förstå att hon var skådespelerska då hon framförde texterna med inlevelse vilket fängslade publiken!

Ingalill Wagelin är jämtländska och född i Brånan (Åsarna). Hon berättade att hon även har bott på Frösön innan hon flyttade söderut. Om man googlar, vilket jag gjorde, hittar man följande presentation av Ingalill.

Har jobbat professionellt i 30 år, som skådespelerska och musikalartist. Senast Fina-Kajsa i Kristina från Duvemåla på Göteborgsoperan sedan Circus i Stockholm. Har medverkat i ett tiotal musicaler, bl.a Tzeitel i Spelman på taket, Ruby i Maratondansen, Rektorn i Grease, Ruth i Guys and Dolls, Gladhand i West Side Story. Teater: Berta i Kamraterna, Beline i Den inbillade sjuke, Diana i Ensamstående par m.m samt en mängd barnproduktioner på turne bl.a Lasse Majas Detektivbyrå, Lite i Lennart, Min mamma är en Drake, En natt i februari m.fl Har turnerat med flera mindre föreställningar på mindre scener och bygdegårdar. Zvea sånger från ett svunnet sekel, Stoppa världen, Oda & Christian m.m
Jämtländska med ett fritidshus i Skanderåsen (6 mil söder om Östersund). Kan min Jämtländska och Allan Edwalls sånger.

Janne Hemmingsson gitarrist och månginstrumentalist, kort sagt, spelar på allt som rör sig, dessutom en duktig ljudtekniker. Välkänd lite överallt. En duktig ackompanjatör vilket framgick tydligt i denna konsert på Bergs hembygdsgård. Många drar i Janne och vill ha honom som musiker och ackompanjatör. Janne bor i Fjällhalsen (Bydalen) men har skaffat sig ett fritidshus i Östersund. Då jag haft äran att spela lite med honom kan jag intyga att Janne är snäll, proffsig och på mer än ett sätt finstämd!

För en hundralapp fick man alltså denna proffsiga underhållning och sen fika på det!!  

Arrangör var Bergs Hembygdsförening

Text och Foto Kent Livendahl

Klassisk folkmusik konsert under Musikdagarna
Bengt-Eric Norlén och Fredrik Mårtensson var nästa konsert som vi besökte; även den i Frösö kyrka onsdag den 26 juni. Bengt-Eric trakterade violin, ibland viola, och Fredrik klassisk gitarr. Fredrik hade också, enligt programbladet stått för arrangemangen.

Här är texten i programbladet som förklarar hur man tänkt då man satte ihop innehållet i konserten: ”Den folkliga musiken har alltid varit en viktig del av den ”seriösa” musiken. Kanske kan man tala om ett syskonskap.
Populära melodier har genom historien arrangerats efter tidens ideal. Den folkliga musiken har i sin tur lånat element ur den klassiska traditionen och genrerna har berikat varandra, och fortsätter att göra så.”

Man hade även tryckt upp ett program som delades ut så att vi i publiken kunde se och följa vad som spelades. Att dessa två instrumentalister var mycket samspelta i dessa svåra stycken kan man konstatera! Man började tungt seriöst och lättade upp på slutet av konserten med att spela Ulrik Neumans ”Kärleksvals” och avslutningsvis Svend Asmussens  ”Hambo om bakfoten” i svårspelad 5-takt.

Före dessa mer lättsmälta stycken spelades:
 A Piazzolla                                   Café 1930 och Nightclub 1960 ur Histoire du Tango
W Peterson-Berger                   Till Rosorna och Gratulation ur Frösöblomster
H Villa                                             Lobos Bachianas no 5- Aria
N Paganini                                    Adagio Assai Espresssivo och Rondeau ur Sonata Concertata
B Bartok                                        Sex rumänska folkdanser
 
Fredrik och Bengt-Eric turades om att presentera musiken de skulle framföra; mycket trevligt.

Det var en fröjd att lyssna till dessa två ”spelmän”. På återseende!

Text och Foto Kent Livendahl

”Sedan flera år är Frösön, Sunne och Norderön en enda församling och nu arrangeras evenemanget av musikerna  i församlingen.”
Ovanstående text är från programbladet som presenterar konserterna under veckan 23-28 juni.

Första konserten som vi besökte i år, tisdag den 25 juni, fick vi lyssna till sånggruppen, a capella, ”Kongero”. Lotta Andersson, Emma Björling, Anna Larsson och Anna Wikéniu underhöll i Frösökyrka som var så gott som fullsatt av förväntansfulla åhörare!

 ”Vi fick vara med på en fantastisk resa, en vidsträckt skandinavisk folkmusikupplevelse. Sången innehöll blåtoner, banbrytande polyfoni med en svängig och intim touch. Med värme, sångteknisk skicklighet, oemotståndlig lekfullhet och briljanta arrangemang tar gruppen den traditionella folkmusiken in i nutiden”!

Mycket härlig konsert.

Text och Foto Kent Livendahl  

Vad är en by? 

Några hus och gårdar längs med en älv, sjö eller en väg. Ja, men det är bara ytan. En by är också

människornas tankar, minnen och drömmar. Jag ser diktsamlingen ”Osebol”, en 800-sidig

tegelsten där alla fyrtiotvå vuxna byborna kommit till tals, som en symbol för att glesbygden

reser sig upp och tar plats i litteraturen.

Journalisten Marit Kapla har intervjuat dem alla, med namn och födelseår, och skapat ett omfattande körverk av röster, där inget bidrag kasserats utan varsamt lagts ihop till en tät helhet. Författaren har skrivit en akademisk uppsats om Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj, som också är hennes förebild, men det unika med ”Osebol” är poesiformen. I korta talspråksnära strofer med en dialektal klang talar de äldre om minnen, erfarenheter och hur allting ändrat sig. Så länge idealitet och sammanhållning blomstrade kunde en hel delåstadkommas. Så var det med slalombacken. När det ideella försvann tog det slut. Funderingar kring hur så många affärer kunde bära sig förr, det handlade väl om samma sak.

Lojalitet och inte så stora fordringar, alla hade inte bilar. Nu vill barnen ha utbud, tar upp sina telefoner ideligen och vill inte skita ner sig. Osebol lever upp på sommaren men turismen kan aldrig ersätta jakten, som var en bra näring tills vargen kom och förstörde tillgången på älg och möjligheten att sälja jakträtter.”Vargen kostar de på.& quot; Samma ironi träffar flyktingar, men invandrare finns av olika slag. Mattias född 1991 i en polsk familj jämför Polen och Sverige.

Alla kommer

med sin egen flaska

och är redan mätta och fulla

och delar inte så ofta med sig

av det de har.

Jag har upplevt en annan känsla

i Osebol

Det är mer som i Polen.

Levi född 1973 i Ungern rosar inte sitt hemland.

Och jag gillar inte

ungerska människors mentalitet.

Inte alla förstås

men många människor som bor i Ungern

är inte så trevliga.

De tycker de är bäst.

Att folk som inte har en fin och dyr bil

bara är skit.

Jag slår upp boken på måfå sökande efter Osebols själ. Finner ingen bitterhet eller kaxighet mot storstaden. Inte heller någon känsla av underlägsenhet. Bara ett kallt konstaterande, en stad fungerar inte utan landsbygd, så nån måste bo där. Ett lågmält ifrågasättande om utvecklingen alltid är så förnuftig. Och en stor kärlek till byn Osebol som antagligen inte är så mycket annorlunda än andra byar men som nu verkligen finns på kartan.

Text Britt Jakobsson                 Foto på Marit Kapla tagit av Trinidad Carillo

Marit Kapla

Osebol

Teg Publishing

Elever från Åre kommuns kulturskola kom till Bjurgården i Hallen.

Skolan firade 20-årsjbileum och musikeleverna, med hjälp av lärarna, hade satt ihop ett program som de framförde för publiken på Äldrecenter.

Ett mycket underhållande och varierande program; Exempelvis: Patriks vals (Hoven Droven), Celebration (passande låt med tanke på jubileet), Deirdres samba (Cornelis), Jag vill bo i en zvamp, annars får jag kramp (musik av Janne Schaffer i Electric Banana Band) Så skimrande var aldrig havet (Evert Taube), Man ska ha husvagn (Galenskaparna och After Shave).

Orkestern bestod av nio elever som verkligen bjöd på sig själva (man ska ha husvagn). Man visade också upp ett kunnande som inte gick av för hackor då de bytte instrument ofta. Sjöng bra gjorde de också! Orkestern ville gärna att publiken steg upp och dansade till några låtar. Några barn i publiken dansade glatt, annars tillhörde en stor del av publiken till det äldre gardet som inte så lätt dansar, utan nöjde sig att sitt kvar och klappa i takt.

Tack för en fin underhållning!!

Text och Foto Kent Livendahl