Evenemang

* Bjurgården Hallen  torsdag den 31 januari kan man lyssna på Bengt-Erik Norlén tillsammans med Anders Hedén. Inträde där mat ingår. Anmälan hos Siv Risberg Borg, arrangerat av PRO.

*ÄLDRECENTER BJURGÅRDEN På fredag 1 februari 13.30-15.00, Rolf Göransson spelar och sjunger, Eva Atleström läser dikter. Fika

*På fredag den 1 februari går jag och Elisabet på Östersundsrevyn, och förmodligen skriver lite om det så småningom

* Nästa onsdag den 6 februari startar VM i utförsåkning i Åre. Med anledning av att Nina Andersson har ett finger med i det spelet ska jag göra en intervju med henne.

* Gamla Tingshuset i Östersund den 7 februari kl 19.00
Folkrocken: Valkyrien Allstars, Hoven Droven

*Stenhammaren  i Mattmar
Stjärnfall on Tour, Onsdag den 13 februari. En välgörenhetsturné fylld av härlig musik och inspirerande ord! Med Magnus Schönberg och Anna Ulin, Velvet Insane med Jonas Eriksson och Jesper Lindgren. Till förmån för organisationen Kvinna Till Kvinna som jobbar mot sexuellt våld! Inträde 150 kr inklusive fika.

Britt recenserar poesi

När jag läser Margareta Winges diktsamling ”Några ord” kommer jag att tänka på Olav H Hauges strofer i Lövhyddor och snöhus:
Det är inte mycket bevänt med
de här verserna
några ord resta mot varandra
på en slump

Författarens attityd är som Hauges anspråkslös, en blygsamhet som inte vill besvära men orden är inte slumpvis hopsopade bland skräpet utan omsorgsfullt utvalda för att uttrycka minnen och sinnesstämningar under rubriker som Aningar, Funderingar, Ömhet eller bara Ord, där hon föreslår ett äldre uttryck eller annan stavning. Allt orimmat och kortfattat. Som i förbigående nämns åldrandet och ett övergrepp inom familjen som samtidigt varnade för fula gubbar. Dansbanan komprimeras till myggbett, trängsel, doft av rakvatten och slutar med en nostalgisk utandning. Ta det inte så allvarligt, tycks Margareta Winge vilja säga och stänker lite av en kryddblandning av humor och vemod över alltsammans. En blek akvarell strösslad med ord på omslaget passar bra till innehållet.

I samlingen ”Lånar dig en stund” är tonen mörkare. Här finns en insikt om att livet snart är slut och ett erkännande att tröttheten tilltar. Vad som återstår är att bevara de goda minnena av kärlek, om än kort, och vänskap som hotas av dödens närhet.

När man är
till åren
får man vara glad
för glädjens skull

En viss resignation har infunnit sig och ett konstaterande att om döden vet vi ingenting. En undran om de som tror på Gud och har en säkerhet att komma hem, kanske ändå är rädda för döden. Margareta Winge närmar sig de existentiella frågorna med en försynt tveksamhet och famnar sina trösteminnen som hon uttrycker det. Hon vågar tro att den älskade finns i en annan värld men säger samtidigt

Består den
av stjärnor
eller himlar
eller något
Jag
inte har ord för.
Sådant mina ögon
aldrig skådat.

Vänskap som bygger på handskrivna brev är väl snart borta. Margareta Winge och jag representerar den sista generationen som ägnar sig åt sådant. Kommer några poeter att inspireras av sms och emojs?

Att allt ändrar sig är universums lag men inte med säkerhet alltid till det bättre. Tills vidare gläder jag mig åt Margareta Winges allmängiltiga och ibland småbusiga poesi om hur åldrandet smyger sig på och bemästras med drömmar, ljuva minnen och fladdrande fantasier.
Det finns inte så många som skriver dikter i genren. För att fylla ett tomrum beställde jag Ragnar Thoursies ”Sånger från äldreomsorgen”. Vi behöver förberedelse för att inte hamna i chock när vi möter Biståndshandläggaren. Thoursie ställer jag bredvid Winge sen.

Britt Jakobsson

Margareta Winge                      Några ord         Lånar dig en stund                     Eget förlag